Slutet

Kära dagbok (mer om igår)!

Nu gick vi ut på skattjakt Silver hade bundit mig med ett rep och drog mig efter sig som en cirkus björn. Silver läste högt;

– Ett högt träd, kikarens utsprång. Riktning NNO. Skelettön OSO till O. tio fot.

Problemet var att många träd var lika höga men strax hörde de en sjöman skrika till det var ett skelett.

– Det är bara Flint som skojar med oss!

Då ekade en röst i bergen.

’’femton gastar på dödmans kista, hej och hå och en flaska med rom!’’

– Det är Flint! Utbrast en sjöman

Till och med Silver Blev rädd.

– Spöke eller inte jag ska ha skatten.

 – Det låter som Ben Gunns!

Silverdrog fram kartan;

– Skatten borde vara här runt hörnet. Sa Silver.

Men där var ingen skatt bara en stor grop alla förutom Silver slängde sig ned i gropen och började gräva med händerna men det vände sig om med pistoler i högsta hugg. Där stod vi 2 mot 5 då hördes ett skot från skogen två män föll tre personer sprang in i skogen.

– Ben Gunns…? Sa Silver Ben, Ben vad du har lurat mig!

Ben hade gömt skatten i en grotta här intill. Innan vi begav oss hem lämnade vi kvar lite mat och medicin till de tre i skogen, men Silver fick följa med. När vi kom tillbaka och hade lastat av allt upptäckte vi att Silver var borta han hade tagit med sig säcken med guld mynt och dragit. Ibland tycker jag ännu att jag hör bränningarnas dån där ute och papegojans gälla rop.

– Pengar, Pengar, Pengar!

 Hejdå lilltå!