onsdag 17 november 2010

Kära dagbok

När vi anlände till dr Livesey var han inte hemma, hans bekänt sa att han var hos godsägaren. När vi kom fram till godsägarens herrgård så öppnade hans bekänt och släppte in oss och visade vart de var. De satt i biblioteket och puffade på en ciggar var. Bekänten berättade vad som hade hänt hos oss till godsägaren och dr Livesey. Godsägaren och docktorn lyssnade noga på. Doktorn drog av sig sin peruk så han skulle kunna höra bättre, hans peruk var vittpudrad, jag var tvungen att skratta lite i smyg.
– Jim har du det de letar efter?
Jag räckte fram paketet, det kliade i hans fingrar han ville så gärna slita upp paketet på diräkten men har behärskade sig.
– Jag förstår om inspektören måste tillbaka till sitt arbete, Men Jim får stanna här och sova över natten.
Sen när vi blev ensamma undrade godsägaren och docktorn vad som finns i paketet. Det var inte lätt att få upp paketet vi är tvungna att klippa snöret med sin operations sax. Jag kan inte tyda vad han har skrivit. Doktorn vände upp och ned på kartan och läste högt det stod, det var en förklaring vart skatten var men jag kommer inte riktigt ihåg så mycket.
– Livesley du måste genast stänga din läkarpraktik. Imorgon far jag och fixar ett fartyg, sa godsägaren till Livesey.
– Jag ställer upp, sa Livesey, men jag litar inte på några.
– Vem?
– Dig du får inte berätta för någon fler än besättningen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar